I oktober 2026. Men det som blir över, behöver inte vara fel. Det fallna lönnlövet, som behöll den gula färgen längst, är ju inte sämre kompostmaterial än de andra löven.
Det barista-bryggda kaffet, som rinner över koppkanten, är ju inte sämre än det kaffe som ryms i koppen.
Det är precis likadant med dikter som ser dagens höstljus i en inspirationsgejser i oktober: de kan bli fler än tolv. Och de är lika bra som de första tolv.
18 oktober - Till olympiska årstidskommittén
Var lämnar man in en protest
om det blir växlingsfel i månadsstafetten?
Var klagar man på ett övertramp
om månadens rekord är personligt?
Kratta och blunda vid årstidernas grop!
Idrott och kalender hör inte ihop
19 oktober
Jag åker med bussen till stan
för att se en nyinvigd väggmålning
Det tog tid
Nu är staketen borta
Konsten är inte längre instängslad
Nu är den fri
Instängslad eller inburad är svårt att säga
Kommer konsten fram till oss?
Eller försöker den slita sig loss?
20 oktober - Mer lycka
Efter världsomseglingarna och de berömda bragderna
hoppas jag
att det på andra sidan rampljuset
finns lite ledljus kvar
för att kunna utforska det som är nära och inuti
Det börjar bli sent
Dags att summera:
Lyckan att minnas och närheten till minnen
får aldrig punkteras
av saknaden
efter det som fallit ur minnet
20 oktober en stund senare
- Våndan inför sista december
Om året är en klättring uppför ett berg
hur känner man då den sista december
när man står på bergets topp?
Begränsad sikt, molnigt, himlen spricker inte upp
Tittar jag redan efter nästa år, nästa bergstopp?
Liksom alla andra
vet jag inte hur många bergstoppar det finns
i den bergskedja som är mitt liv
20 oktober - En dikt som bara måste med
Balansövning
Du undrade vad jag sysslade med
när jag stod still i över en timma
Jag bad om mer tålamod
Du såg att jag log
Tung som en sten
utan armar och ben
Förtrollad av att kunna rimma
21 oktober - Efter operationen
I informationsdisken frågar jag om vägledningen
till det personalen kallar "uppvaket" eller "postoperation"
Det sägs vara den plats
där man vaknar upp efter en operation
och personalen kan se om det tillstött komplikationer
Jag får tydliga besked
Kan jag skriva till sjukhusledningen
och föreslå en ny avdelning
kallad postpoesi?
Någonstans måste jag kunna vakna
där personalen kan kontrollera att allt är i sin ordning
om jag läst eller skrivit poesi
25 oktober - Lyckan
Jag går i skogen
Kliver över mossa
fallna grenar
hala stenar
Jag säger:
Lövkamrater, ni är redan gula
Om vi väntar en stund
kan ni visa mig det röda!
Några löv har inte tid
De faller
Det blir tyst en stund
Träden i skogen visar respekt
ända in i barken
för lövkamraterna på marken
De inte röda - men döda
26 oktober - Fjorton dagar för tidigt
Min mamma berättade för mig
att när hon väntade mig
ramlade hon på jobbet
Förlossningen kom i gång
och jag föddes fjorton dagar för tidigt
I min barndom bestämde jag mig därför
att vara blyg
och sitta för mig själv och tänka efter
Nu när folk berömmer mig
som gammal
för energi och driv
är det bara ett förtida uttag av mitt liv
Allt jag ser när jag ser
Allt jag hör när jag hör
Allt jag får veta när jag får veta
Allt är en ren illusion
Jag har fått förtidsinformation
utan att behöva leta
Så min kära vän!
Den här dikten skulle du ha läst för fjorton dagar sen
Jag ville inte visa vad jag skrivit
Jag ville inte skicka det för tidigt
28 oktober - Resan
Det fick bli en sista-minuten-dikt
Slumpartad
Impulsiv
Oplanerad men ändå helt rätt i tiden
Några nedkastade ord i en resväska
Resten skulle säkert kunna köpas därnere
Miljöombytet behövdes verkligen
Att få umgås med nya ord så långt ifrån därhemma!
Lite mer guldkant på orden därborta
Lite mera färg på de nya orden
Ord som flöt ovanpå - som grädde
Valet av vilka ord som skulle få följa med hem
som souvenirer
Att få komma hem full av de nya orden
som skulle heta semesterminnen
Ställa fram alla nya ord
som skulle ta plats
och skymma alla orden
som lämnats därhemma
30 oktober - Ekonomens dikt
Nu knoppar vi av
verksamhetsområdet Oktober
från moderbolaget År
Dags att klara sig själv
Dags att våga sig på en egen redovisning
Borde inte en månad kunna göras bättre?
Fritt fram för en omorganisation av månadens dagar
Fritt fram för en tystnadskultur
som lägger sig tungt över fallna löv
och ruttnande svampar
31 oktober
Tågen, bussarna och dagarna
följer sina linjer
Stationer, hållplatser och sekunder
följer lydigt på varandra
En station till
En hållplats till
Ännu en dag
som stiger på
Ingen oro
Ingen vilsenhet
Bara en avstigande resignation
31 oktober - Avslut en sen kväll
Att inte veta om det är målsnöret vi rusar emot
eller om det är lindansarnas spända lina
Äntligen ett avslut
eller ännu en utmaning
Idén om dikter i oktober
Var allt klart redan halvvägs in i månaden
eller i slutet
eller börjar allt om på nytt i november månad
Är det så här vi ska överleva resten av hösten och vintern
genom nya uppdrag och deadlines?
Det är trångt mellan prokrastinering och deadline.
I oktober 2026. Men det som blir över, behöver inte vara fel. Det fallna lönnlövet, som behöll den gula färgen längst, är ju inte sämre kompostmaterial än de andra löven.