112 - 12 dikter för människor i nöd

Första påringningen

När det till slut brinner i våra liv
vill vi inte ringa 112
Vi är livrädda för att brandmännen ska hinna hit
och släcka

Vi vill vara i fred
Gå på sparlåga
Förkolna i oss själva

Om vi hör sirenerna eller om brandlarmet går igång
vet vi att det är över, förbi - färdigbrunnet
Vi tvingas leva på minnen och aska

När vi äntligen har fått upp fönstret på högsta våningen
Om vi hittar luckan ut till taket och försonas med gångjärnen:
När vi väl har bestämt oss för att hoppa
Då vill vi inte ringa 112
Vi vill inte veta av brandseglet

Vi vill hoppa i fred
Vara en kastparabel
En rörelse
Ett matematiskt problem som ingen brandman
hinner lösa