Almanackan har en deadline för oktober
Trettioen dagar, inte fler
Ingen idé att därefter
rusa upp för almanackans trappor
med en andfådd dikt om rödgula lönnar
7 oktober (som om idén kommit dagen före)
En retroaktiv dikt
som jag önskat att jag skrivit den dagen
som var några minuter längre
6 oktober (det jag borde ha skrivit –
om idén hade kommit två dagar tidigare)
Jag skriver en dikt
om kampen mellan lusten att titta ner i telefonen
och att titta ner på ett tomt pappersark
Vilken är fingertoppens uppgift?
Att styra upp blyertspennan
eller att svepa över telefonens glasyta?
Tänker inte på möjligheten att vidröra
en annan människa
9 oktober
Flyttfåglarna tar med sig värmen söderut
Höstlöven tar över solens gula färg
Kylan anmäler sin ankomst
och lämnar frostens visitkort under natten
9 oktober på kvällen
Höstregnet faller länge, ihärdigt, uthålligt
Genom fönstret ser jag hur dropparna väter löven
på en färgstark lönn
På ett av löven samlas ovanligt många regndroppar
Lövet böjs av tyngden
Just det lövet faller först av lönnens alla löv
Jag ser det falla och undrar:
segrare eller förlorare?
10 oktober
Potatis och rovor är bärgade
Höet och rågen likaså
Nu är det dags för skördefest
Och inte behöver vi lägga spadar och räfsor på det bord
som vi ska äta vid på julafton
så att skörden blir större nästa år
Det räcker med att gödsla
11 oktober
Hur kan du säga att vi går i motsols riktning
när vi kommit till oktober månad?
Hur kan du säga det?
När vi egentligen går i bakhasorna på solen
för att följa dess väg mot dörren
Ut ur rummet
och in i nästa
12 oktober
November lutar sig mot oktober och säger:
Får jag överta ditt ansikte?
Ditt ansikte, precis som det är,
med fallande löv och kala grenar
Värmen i luften, värmen i marken har du slösat bort
Grönskan är borttappad och anmäld försvunnen
Ljuset naggas av mörkret
Du måste erkänna
Det finns inga undanflykter
Månadsdomstolen har alla bevis
Det finns inga ursäkter:
inte ens att våren var försenad
13 oktober
Tidigt fick vi lära oss att skriva
För det som skulle bli
ett PM,
en laboratorierapport
eller ett beslutsunderlag för kommunpolitiken
Senare
har jag sökt hjälp
för att skriva en berättelse
om att bli lämnad, ledsen och besviken
Hjälp för sätta ihop en berättelse själv
En berättelse jag äger
– inte stulen, inte lånad –
även om det börjar bli sent och kväll
i årets nästnäst sista månad
14 oktober
Visa för gamla som ännu är barn.
Text: J Westerlund. Kommande musik: C Axling.
Vad ska vi göra med löven?
De faller som de vill
Vad ska vi göra med vinden?
Den står aldrig still
Vad ska vi göra åt regnet?
Det faller när det vill
Vad ska vi göra åt solen?
Den syns sällan till
Det kommer säkert gå över
Det där vi kallar höst
Att marken får det den behöver
det är en liten tröst
Vem torkar upp efter mörkret?
Bråttom! Det börjar bli kallt
Ljuset har färre timmar
att sopa rent överallt
Vad ska vi göra åt mörkret?
Det kommer när det vill
Vem letar reda på ljuset?
Det sägs att det finns till
15 oktober
Ett åtal i slutet på året.
Mörkret och kylan planerar en resa
De kryssar för stad efter stad
Till slut kommer de vara framme
där hösten ännu är glad
Där hösten inte hann packa
och hinna med bästa transport
till platsen där kylan tagit semester
och mörkret håller sig kort
Nu släpps hösten för stunden
i brist på klara bevis
För med deras bryska metoder
ska allting snart frysa till is
Mörkret och kylan är ambassadörer
med egen diplomati
Säkrast att våren och hösten uppför sig:
för ingen årstid går fri
16 oktober
Priset för en deadline.
Vi bestämde att sätta en deadline
och skapa en snabb poesi
Skynda på idéer och tankar:
Den snabbe sägs vara fri
Bara titta framåt
- så bråttom och viktigt det blev!
Vi glömde bort att titta bakåt
ju snabbare vi tänkte och skrev
Nu har vi lärt oss en läxa
Så kloka vi blivit till slut:
en deadline gör ingen nytta
om bäst-före-datum gått ut
Natten till den 16 oktober
Låt oss prokrastinera:
vi skjuter upp deadline
Vi flyttar den några veckor
Det gör väl inget
Oktober och november påminner ju ändå om varandra
Finns det linjer som ligger fast?
Egentligen…
Även det som är förankrat i urberget
flyttar ju sig:
kontinentalplattorna rör sig