Om oss

Den kreativa processen

Med tolv frågor i en intervju med författarna ska vi försöka förstå hur de arbetar.

- Ni skriver tillsammans, eller hur?
- Ja, det gör vi ofta, säger J Westerlund, men det är inte en princip. Ibland skriver vi enskilt och då rådfrågar vi alltid den andre efteråt. Någonstans landar skapandet alltid i ett samarbete.

- Det är ganska vanligt att pjäser och sketcher har flera författare som samarbetar i olika grad. Det är däremot ovanligt att en dikt har två upphovsmän. Är det svårt att samarbeta om ett så litet och kärnfullt stycke som en dikt ändå är?
- Det som vi gör på vår webbplats Dodeka är ett kreativt projekt i våra liv, berättar C Axling. Vi är överens om ett mål. Vi gör något tillsammans i riktning mot det målet. Och vi har roligt på vägen. Skulle vi bli oense om något vi skriver, så hamnar det inte på Dodeka-webben. Så enkla och kraftfulla är våra spelregler.

- Ni nämner "kreativt projekt". Det leder osökt till kreativ process. Beskrivningen av en sådan omfattar ofta stegen förberedelse, koncentration, inkubation, illumination och verifikation. Dessa steg gäller för en individ. Ni skapar ju tillsammans - hur ser er kreativa process ut?
- En idé uppstår alltid i en hjärna, säger C Axling. Såtillvida är den kreativa processen individuell, men den ensamma hjärnan existerar ju i en miljö och agerar i ett sammanhang. Miljön och sammanhanget kan försvåra eller underlätta idégenereringen.
- Vi är en viktig komponent i varandras miljö och sammanhang, fortsätter J Westerlund. Medvetet försöker vi skapa en näringsrik miljö och ett stimulerande sammanhang. Så vårt samspel påverkar flera steg i den individuella kreativitetsprocessen.

- Kan ni utveckla de här tankarna litet mer?
- Vår modell för den kreativa processen har tre beståndsdelar: plattform, metod och tratt, berättar C Axling.
Plattformen är en social bas bestående av över 30 års vänskap. Vi känner varandra tillräckligt väl för att veta varandras humor och associationsbanor.
På denna plattform applicerar vi metoden "brain storming", det vill säga en etablerad form för att låta associationerna klättra på varandras axlar i en stigande spiral.
Den tredje beståndsdelen är en tratt för formen på resultatet. Vi har ju redan bestämt att resultatet ska vara dikter att publicera på vår webbplats; det är trattens yttre form. In i denna tratt häller vi associationer, idéer och språkliga uttryck. Tidsmässigt så börjar vi ganska fritt associerande, symboliserat av den breda delen av tratten. Vartefter tiden går närmar vi oss antalet tolv enheter på det givna temat - tratten smalnar av.

- Hur kan detta se ut i verkligheten då?
- Låt oss ta ett exempel, föreslår J Westerlund. Jag skrev dikten om en bilkyrkogård till "12 dikter om ett annat år". "Kyrkogård" var inget tema där utan ett fristående ämne. Tiden gick. En dag åkte jag förbi en kyrkogård intill motorvägen. Det inspirerade mig till en ny dikt.

- Och då kan man ana att du visade den för din författarkollega?
- Just det och jag läste med tillfredsställelse den nya dikten om kyrkogården, fyller C Axling på. Sedan tittade vi på varandra och sade med en mun "12 dikter om kyrkogårdar, ska vi skapa det?". Genast började vi berätta minnen från kyrkogårdar för varandra. Det ledde vidare till nya infallsvinklar för dikter om kyrkogårdar. Och därmed var vi inne i ett ping-pong-samtal där den enes tanke utvecklades till den andres tanke och vidare i spiral.

- Hur länge pågick det här kreativa samtalet?
- På mindre än en halvtimme hade vi nio uppslag till dikter, säger J Westerlund. Vi skrev ner de bärande stroferna och associationerna. Sedan tog vi en paus. Då diskuterade vi valet av ämne - gravar - och hur fritt vi kunde koppla ämnets allvar till mer eller mindre absurda allegorier. Då dök ordet "gravallvarlig" upp.

- Var ni nära det slutgiltiga namnet då?
- Ja, mer eller mindre samtidigt sade vi "12 gravallvarliga dikter", säger C Axling. Vi insåg båda att det var ett bättre namn, och därmed döpte vi om "12 dikter om kyrkogårdar".

- Nu hade ni nio embryon till dikter. Hur skapade ni de återstående tre?
- Vi fortsatte ping-pong-samtalet efter pausen, säger C Axling. Till slut hade vi kanske 15 idéer. Vi beslutade att avbryta skapandet. Därefter åt vi middag.

- Hur knöt ni ihop säcken?
- De kommande dagarna var jag verksam i mitt ordinarie arbete, berättar J Westerlund. På kvällarna bearbetade jag våra nedtecknade idéer - jag strömlinjeformade språkets rytm, kompletterade ofullständiga strofer och integrerade lösryckta associationer. Jag valde till slut ut de tolv bästa dikterna. Dem skickade jag över till min författarkollega.

- Hur kändes det att få se ett färdigt resultat efter era sprudlande diskussioner?
- Det är alltid lika spännande att se hur det färdiga materialet blir, säger C Axling. Min kollega är suverän på att "löda ihop" våra ibland ganska vildvuxna associationer till en "helhet med språkflyt". Med glädje började jag genast att "webbifiera" texten.

- Och resultatet?
- Det kan alla beskåda på vår webbplats Dodeka!

	Upphovsskyddat © 2004 - 2024